Friday, September 28, 2007

Low selfesteem

Today has not been a very good day.
First of all, my Love is being threatend by this psycho, and I wish I could do something to help him, but I can´t. I wish I could make the psycho go away, but I can´t.
Second of all, the last few days I have been working my ass off to clean up other peoples messes and mistakes to be able to hold an extremly tight deadline. I have been doing my own tasks while trying to set evrything else right with information that I have gotten way past the deadline. Around 4pm today I got an angry call that one of my own responsibilities was done in the wrong way, and I was told that I needed to straight it up right away. I felt like crying, and I felt really upset, but I corrected my mistake.
After this I just felt worhtless. I know that everybody has a lot to, and quite a few people don´t know the processes because they are new, so they make mistakes. I also know that many people consider this the normal way of working, and I know many has way more stress than I do. But still, trying to correct other peoples mistakes, and not even getting a thank you for it, but only the opposite, is it worth it?
I have also seriously started to doubt if I will be able to pull my off being a project manager. I think I am too sensitive and don´t have a stresslevel that is high enough. I have also realized that people don´t take responsibility for their tasks, so am I going to be the one taking responsibility for everything?
I am not sure if theese thoughts are normal, or if I have them just because of low selfesteem? I guess it is because of low selfesteem, I realize that as I am writing. It is just very hard to set a balance in helping people, but still not taking over their responsibilities....During a better day (hopefully tomorrow) I will probably feel more confident. Does anybody have any good tips?

6 comments:

........ said...

Önskar jag hade några bra tips. Eller kanske ändå. Om du gör något på fritiden som du vet du är bra på och som du tycker det är roligt, så får du kanske nya krafter till att ta itu med projektet. Fundera på om det verkligen är vad du vill med allt inkl tiderna, resorna osv. Om det fortfarande är det, så gör det. Självförtroendet är ett bara ett spöke, som ska bekämpas, det vet du. Lycka till kram!

........ said...

Det dåliga självförtroendet är ett spöke (skulle det vara)

P I F F L A N said...

Bunny J, jo, det handlar nog om att jag behöver känna att jag tar hand om mig själv för att jag ska känna mig lugnare...det är när jag känner mig utsatt och ensam som tvivlen börjar komma...av någon konstig anledning blev jag mycket lugnare efter inlägget som jag skrev idag (se nästa inlägg) så det är nog bara gamla spöken som försöker påstå att jag inte klarar av saker...
Kram!

Ankan said...

När jag är trött, så blir jag lättare ledsen och får svårare att hantera stress och kriser. Jag känner igen den där tanken med att man inte klarar av jobbet för att man är "för" känslig. Fast jag har bestämt att jag inte alls är "för" någonting utan att jag duger fint som jag är. Och det gör du med, det är jag alldeles, alldeles säker på. När man har haft det svårt så har man fått kontakt med sina känslor och det är en styrka tycker jag. Inte en svaghet! Du ville ha råd, men ta det med en nypa salt för jag känner ju inte dig, ej heller vet jag vad du jobbar med och vilka krav som ställs. Anyhow, istället för att tänka "Åh jag passar inte, nu blev det så jobbigt och så dåligt det här projektet utfördes" så har jag börjat tänka: "Vad kan jag lära mig av detta? Hur ska jag göra annorlunda NÄSTA gång". Det funkar ofta - inte alltid, men avleder mina tankar från det där med att känna sig så "misslyckad". Ha en bra helg. Kram

P I F F L A N said...

ankan, jo du har nog rätt, man klarar inte alls av lika mycket då man blir trött...kanske nyckeln ligger i att hålla sig så utvilad som möjligt...får se hur det går :)

Camilla said...

Jag skrev nyss ett inlägg om självkänslerelaterad stress på min blogg, ironiskt nog också på engelska. Jag led tidigare av ganska extremt låg självkänsla, kunde grina för att någon glömde säga hej typ men har nu lärt mig hantera det. Jag skriver blogg för att hjälpa andra mer än att hjälpa mig själv men också för att bearbeta vad jag har gott igenom. Kämpa på!